Sök på webbplatsen

Loftaån - Leadersamverkan för minskad övergödning

Projektinformation

Projektperiod:
2018-08-06 - 2021-03-31
Geografiskt område:
Västerviks kommun
Projektägare:
Västerviks kommun
Budget:
Totalt 3 650 000 kr varav 1 112 500 kr från Kustlandet, 1 112 500 från Västerviks kommun (LOVA) samt 1 425 000 kr från medverkande lantbrukare. Utöver det bidrar andra medverkande med 480 timmar ideellt arbete.
Kontaktperson:
Dennis Wiström

Innehåll

År 2015-2018 genomförde Tjust Vattenråd, Västerviks kommun, lokala markägare och lokala och lokala naturvårdsorganisationer det första steget i projektet. Arbetet har genomförts i nära samverkan med berörda markägare. De fysiska åtgärderna har tagits fram i dialog med berörda markägare och andra intressenter. Projektet inleddes med SWOT-analyser för att hitta svagheter och styrkor med åtgärder som lantbrukare/markägare skulle kunna vidta. Gårdsbesök med fältbesök genomfördes för att komma fram till lämpliga åtgärder. Åtgärderna följer Vattenmyndighetens åtgärdsplan gällande övergödning, biologisk
mångfald, biotop- och fiskevårdsåtgärder (vandringshinder) samt kulturmiljön i området.

Ansatsen är att arbeta med en helhetssyn på miljövård och jordbruksproduktion, och samtidigt identifiera långsiktiga och hållbara åtgärder utan att förbruka de ändliga naturresurserna. Det övergripande målet är ett levande hav med sjöar och vattendrag i rätt balans till glädje och nytta för alla. Resultatet är en Förstudie med förslag till lokalt åtgärdsprogram för Loftaåns delavrinningsområde som utgör grund för denna projektansökan.

Tjust Vattenråd har spelat en viktig roll i arbetet med framtagande av Förstudien. Tjust Vattenråd bildades 2012 och har en bred förankring inom lantbruk, fiskevård, turism, skärgårdsföreningar, VA-frågor, markägare. Naturum Västervik administrerar aktiviteterna inom Tjust Vattenråd på uppdrag av Västerviks kommun och spelar en viktig roll för kunskapsuppbyggnad och informationsspridning.

Loftaåns delavrinningsområde mynnar i Gudingen. Den ekologiska statusen i Loftaån har av Vattenmyndigheten klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig. Vattenmyndigheten (VISS) har bedömt att miljökvalitetsnormen god ekologisk status skall uppnås med tidsfrist till 2021. SMHI vattenwebbs modell (2018) för beräkning av näringsbelastningen vid Loftaåns mynning visar att kvävebelastningen till havet är ca 59 ton och fosforbelastningen är ca 1,8 ton per år. Läckaget från jordbruksmark är dominerande och utgörs av ca 28 ton kväve och ca 1 ton fosfor. Belastningen kommer främst från de nedre delarna av avrinningsområdet.
Loftaån samt vattenförekomsten Gudingen har av Vattenmyndigheten bedömts ha Måttlig Ekologisk status. Övergödning är det huvudsakliga miljöproblemen. Enligt Vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska Miljökvalitetsnormen God status uppnås till år 2027. Under 2017 antog Västerviks kommun en Lokal åtgärdsplan för minskad övergödning i Västerviks kommuns kustvatten. Kommunens vision är att vara drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans.

Aktiviteter och genomförande

Projektet inleds med förberedelser, detaljplanering och upphandling. Näringsläckaget från fälten minskas genom effektivt växtnäringsutnyttjande, rådgivning, ökad rottillväxt, anpassad gödsling, förbättrad markstruktur och markvård. Målet är att behålla näringen i mark-profilen, minska erosionen, minska markpackningen, förbättra markstrukturen, öka markbiologin, öka bördigheten samt minska risken för översvämningar på åkermarken. Genom kombination av uppgifter från bland annat; markkartering, erosionskartor, flygbilder, höjd-databaser samt kartor från Vattenmyndigheten och Jordbruksverket kan betydligt säkrare analyser göras. Loftaåns delavrinningsområde kommer genom projektet fungera som pilotområde för alla kommunens avrinningsområden. Samverkan kommer att ske med bland annat Vattenmyndigheten i Södra Östersjön.

Markkartering

Genom att undersöka jordens innehåll av växttillgänglig näring kan tillförseln anpassas för att minimera förluster. I Loftaåns tillrinningsområde finns ca 2500 ha åkermark varav ca 900 ha i den nedre delen av ån. Markkarteringen ger svar på växtnäringstillståndet på ett överskådligt sätt och är därmed ett underlag för att få till rätt åtgärd på rätt plats och kan även användas som ett underlag till precisionsgödsling av växtnäring. Detta för att kunna få ett bättre underlag för strukturkalkningen. Målet är att ca 630 ha åkermark skall markkarteras.

Strukturkalkning av åkermark

Strukturkalkning gynnar markstrukturen och minskar på så vis läckaget av fosfor eftersom stabila ler-aggregat läcker mindre fosfor och minskar erosionen. Den förbättrar jordens närings- och vattenhållande förmåga. Kalciumjonerna binder också fosfatjonerna kemiskt och bildar kalciumfosfat. En bättre markstruktur gynnar rotutvecklingen hos grödan och gör att växtnäringsutnyttjandet blir bättre, grödan kan fånga upp mer fosfor ur markprofilen. En gröda med ett väl utvecklat rotsystem är mindre känslig för torka och andra stressfaktorer. Ytterligare en positiv effekt av strukturkalkning är att den biologiska aktiviteten i marken ökar som en följd av ökat pH. Jonbyte sker i det hydratiserade diffusa dubbelskiktet runt lerkolloiden, leran koagulerar och bildar aggregat. Inom delavrinningsområdet finns ca 330 ha åkermark som kommer att strukturkalkas.

Kalkfilterdiken på åkermark

Förutom fosforrening kan kalkfilterdiken även leda till förbättrad infiltration i täta lerjordar och därmed bidra till minskad erosion och ytvattenavrinning. Livslängden är lång i teorin över 100 år utan att reningseffekten gått förlorad. Resultatet blir en hållbar och porös återfyllnad, som effektivt binder fosforn i genomrinnande vatten. Kalkfilterdiket fungerar som ett kemiskt minireningsverk som bildar kalciumfosfat. Kalkbehovet har i försök kunnat bestämmas till 3-8 % av jordens våtvikt ca 25 ton/ha. Inom projektet kommer 35 ha kalkfilterdiken att anläggas.

Minivåtmarker

Vid de täckdikningsrör som går direkt ut i åarna från intilliggande åkermark görs minivåtmarker. I dessa stannar flödet upp och partiklar kan sedimentera samtidigt som växtlighet i våtmarken tar tillvara på den näring som finns i dräneringsvattnet. Minivåtmarkerna anläggs vid dräneringsögonens utgång till vattendraget. Minivåtmarkerna ska ligga placerade mellan fält och vattendrag så att allt vatten från dräneringssystemet. Inom projektet kommer 50 minivåtmarker att anläggas.

Uppföljning och analyser

Genom projekt Loftaån pågår sedan 2015 regelbunden provtagning i Loftaåns mynning, en gång per månad. Proverna analyseras avseende; temperatur, salinitet, total fosfor, fosfat, nitrit- och nitratkväve, ammoniumkväve, totalkväve samt pH och konduktivitet.

Kunskapsspridning

Kunskapsspridning kommer att ske genom rapporter, nyhetsbrev, bilder, film, utställningar, seminarier och konferenser. Fortlöpande information kommer att publiceras på kommunens hemsida. Efter projektets avslutning tas en mer omfattande slutrapport fram. 

 

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att genom samverkan och integrerade åtgärder på rätt platser förbättra vattenkvaliteten i Loftaån, minska övergödningen av Östersjön och öka den biologiska mångfalden i och kring ån.

Mål

Kvantitativa:
Minska den årliga transporten av kväve till Östersjön (Gudingen) med 2000 kg
Minska den årliga transporten av fosfor till Östersjön (Gudingen) med 350 kg
600 ha åkermark markkarterad
330 ha åkermark strukturkalkad
35 ha kalkfilterdiken
50 st minivåtmarker (0,01-0,1 ha)

Kvalitativa:
Ökad kunskap hos lantbrukare och övriga deltagare i Vattenrådet
Bättre beslutsunderlag för åtgärder
Mindre behov av gödsling/växtnäring
Bättre vattenkvalitet
Förbättrad markstruktur
Minskad markpackning
Ökad markbiologi
Ökad bördighet
Minskad erosion
Färre översvämningar
Bidra till uppfyllandet av miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, samt Ett rikt odlingslandskap