Sök på webbplatsen

Återställande av Hamneviken

Projektinformation

Projektperiod:
2016-05-23 - 2020-06-30
Geografiskt område:
Oskarshamns kommun
Projektägare:
Intresseföreningen Mysingsö Skärgårdsmiljö
Budget:
Totalt 1 293 000 kr varav 646 500 kr från Kustlandet och 646 500 kr från Länsstyrelsen Kalmar (LOVA). Utöver det bidrar intresseföreningen med 1015 timmar ideellt arbete.
Kontaktperson:
Reza Shahrbani

Innehåll

Mysingsö är ett bostadsområde ca 4 km sydost om Oskarshamns centrum. Området har efter 1980- talets detaljplaneläggning utvecklats från fritidshusbebyggelse till ett modernt villaområde med ca 160 fastigheter. Bebyggelsen omges av grunda havsvikar som ger området en tydlig skärgårdsprägel. De boende har uppmärksammat att tillståndet i vattenmiljön förändrats under de senaste årtiondena. Det gäller särskilt en av vikarna, Hamneviken.

Boende i området Mysingsö är mycket engagerade att bibehålla den vackra skärgårdsmiljön och senare års försämring av vikarnas ekologiska status väckte oro. Hamneviken är en centralt belägen vik i området som är i särskilt stort behov av åtgärder. Detta var en av de viktigaste anledningar till att intresseföreningen Mysingsö Skärgårdsmiljö grundades den 7 mars 2015 i syfte att bevara en levande skärgårdsmiljö på Mysingsö. I föreningens stadgar står tydligt vad föreningens mål är ” Föreningen har till ändamål att verka för att Mysingsö skärgårdsmiljös vattendrag skall vara skyddade från miljöförstöring och negativ påverkan”.

Havsvikar fungerar normalt som sedimentationsbassänger för organiskt material, fosfor och andra partikelbundna element. Efter en tids inlagring kan fosfor och andra ämnen frigöras till vattenfasen t.ex. genom vind, vattenströmmar, bioturbation och annan omrörning. Under både sommar och vinterperioder förbrukar nedbrytningsprocesser mer syre än vad som tillförs den grunda vattenmassan. I de syrefria förhållandena över själva sedimentytan utvecklas mattor med svavelbakterier. I den syrefria miljön frigörs fastlagda näringsämnen till vattenmassan där de orsakar snabb tillväxt eller transporteras vidare ut vikarna. Under senare år har allt fler havsvikar blivit så övergödda att de riskerar att förvandlas från fällor till källor för fosfor och andra näringsämnen.

Hamneviken är ett sådant exempel på en vik som genomgått stora ekologiska förändringar de senaste åren. Sedimentlagret är nu mycket tjockt, vattendjupet har minskat och under sommaren luktar viken illa. På botten syns också fläckar av svavelbakterier. Inga undervattensväxter förekommer i viken, som inte heller fungerar som habitat för simfåglar eller fiskar. Storvuxna bladvassbestånd har expanderat ut mot öppet vatten och täcker nu en stor andel av viken. Se bilaga Rapport, Ekologiska statusen för Hamneviken (den 5 oktober 2015) av Fil.dr. Börje Ekstam.

Grunda vikar och kustnära miljöer kan annars uppvisa höga ekologiska värden. Produktiva grunda miljöer i Östersjön har nyligen klassats som starkt hotade och tillståndet bedöms generellt som otillfredsställande eller dåligt. Flera av Östersjöns grunda naturtyper har nyligen satts upp på Helcoms rödlista för undervattensmiljöer.

Statusbedömningar i Kalmar län visar att 60-70 procent av vikarna bara uppnår måttlig eller sämre status beroende på mänsklig påverkan. I Hamneviken finns förutsättningar för att, med lämpliga rehabiliteringsåtgärder, återskapa ett fungerande ekosystem. Inloppet är smalt och vattnet värms upp tidigt under våren jämfört med omgivande vatten. Det skapar förutsättningar för att viken åter kan bli ett lämpligt lekområde för fisk. Vidare förekommer ingen båttrafik vilket minskar störningarna under fiskens och simfåglarnas lek- och uppväxttid.

I de undersökningar som genomförts bedöms alltså Hamneviken i nuläget ha låg ekologisk status och den upplevs som en sanitär olägenhet för kringboende och besökare.
• Periodvis dålig lukt
• Nakna bottnar och mer alggrumling jämfört med andra vikar i området
• Igenväxning med bladvass
• Syrebrist med utveckling av svavelbakterier på sedimentytorna
• Sannolikt stora läckage av näringsämnen och metangas
• Inloppet blir smalare p.g.a. igenväxning med bladvass vilket påskyndar sedimentationsprocesserna och minskar vattenutbytet.

 

Aktiviteter och genomförande

Ursprungligen var avsikten att använda lågflödesmuddring i en långsam process; muddring i samma takt som återvinning av sedimentet. Förberedande mätningar och analyser visade dock att sedimenten innehåller för höga halter av tungmetaller, Pb, Cd, Zn (Cu) för att kunna återanvändas på åkermark. I dialog med Linnéuniversitetet, länsstyrelsen Kalmar, Oskarshamns kommun och entreprenörer reviderades därför planerna i enlighet med denna ansökan.
1. Förberedande undersökningar och analyser
2. Samråd mellan partners och myndigheter
3. Framtagandet av: Tekniskbeskrivning och Miljökonsekvensbeskrivning,
4. Projektbeskrivning, projektplan och offertunderlag
5. Kontakta flera företag för att få offerter, offertgenomgångar och Projekt budget.
6. Skörd av all grön bladvass
7. Inloppet till viken stängs
8. Den flytande vassrotfilten ovan sedimentlagren grävs bort.
9. Vasstorvlagret placeras så att en avvisningsvall skapas mellan vattnet och landstranden.
10. Vattennivån i viken sänks genom pumpning till Östersjön.
11. Muddring av sediment, mekanisk muddring från land, från norr och söder sida.
12. Mellanlagring av sediment och torkning.
13. Transport av det avvattnade sedimentet till Oskarshamns avfallsanläggning Storsskogen för deponi.
14. Omhändertagande och vidare avvattning av sediment på Storskogen. Sedimenten nyttjas sedan för inblandning i moränmaterial som ska täcka deponimassor på Storsskogen
15. Återställning av inloppet till viken
16. Framtagning av skötselplan för viken

 

Syfte

Syftet är att reducera vikens läckage av näringsämnen och andra miljöskadliga ämnen, genom att ta bort ackumulerat bottensediment. Inom projektet kommer även användning av sedimentet att utredas. Dessa åtgärder syftar till att återställa de ekologiska funktionerna i viken, så att växter, djur och fisk åter kan kolonisera viken. Målet är att viken åter ska få ett fungerande ekosystem. Restaureringen ska ske på ett skonsamt sätt, och stor vikt kommer att läggas vid att omhänderta vikens näringsämnen så lokalt som möjligt. Detta projekt har tydlig koppling till åtgärder som nu föreslås både inom vattendirektivets samt havsmiljödirektivets åtgärdsprogram.

Mål

Mål 1: Borttagning och deponering av 200 kg fosfor från Hamnevikens botten.
Mål 2: Borttagning och deponering av tungmetaller och miljögifter från Hamnevikens botten.
Mål 3: Muddra, avvattna, avlägsna och deponera 3000 ton sediment och vasstorv från Hamneviken.
Mål 4: Klippa och omhänderta 2500 m2 vass kring Hamneviken.
Mål 5: En ny metod för återställande av grunda havsvikar och sjöar.
Mål 6: En skötsel och handlingsplan för Hamnevikens fortsatta restaurering.
Mål 7: Ökat lokalt engagemang och medverkan i arbete med att ta hand om närmiljön.
Mål 8: Förbättrad sammanhållning och ökad boendegemenskap.
Mål 9: Utökad samverkan mellan privat och offentlig sektor.
Mål 10: En levande och attraktiv skärgårdsmiljö för boende och besökare

Vidare avser projektet att
• behålla små säv- och bladvassruggar, rotade i fast botten, lämpliga som skyddande häckningsplatser.
• Avlägsna flytande rotfiltar, gungflyn, med potentiellt stor metangasemission.

Genom att avlägsna näringsrika organiska sediment kommer transporten av framförallt kväve och fosfor till havet kommer att reduceras. Inom projektet utreder vi hur sediment och rotfiltar på bästa sätt kan nyttiggöras. Vi bedömer att åtgärderna skapar förutsättningar för spontana successioner så att önskade växter, fåglar, fisk och småkryp kan återkolonisera viken.